Denna studie, Validering av reell kompetens vid tillträde till högskolan ? en undersökning av hur behörighetsbedömningar görs, syftar till:? att utifrån validerarnas erfarenheter och uppfattningar försöka beskriva, förstå, analysera samt utveckla kunskapen kring hur bedömning av behörighet enligt reell kompetens går till vid tillträde till högskoleutbildning i Sverige.Uppsatsens huvudsakliga frågeställningar, som bildar undersökningens kärna, är:? Hur ser högskolans bedömare av behörighet enligt reell kompetens på; a) sin roll som bedömare; b) validanten/personen vars reella kompetens ska bedömas; c) högskolans policy/riktlinjer för bedömning av reell kompetens; d) risker och möjligheter med de nationella respektive lokala/högskolespecifika reell kompetens-bestämmelserna?? Hur ser högskolans bedömare av behörighet enligt reell kompetens på frågan om vad det innebär att vara reellt kompetent?Undersökningen har metodmässigt genomförts som en kvalitativ fallstudie och data har samlats in via intervjuer och dokumentanalys från de två undersökta fallen Lärarhögskolan i Stockholm och Södertörns högskola. Teoretisk utgångspunkt tas i socialkonstruktivismen. Uppsatsens resultat visar bland annat att validerarna ser som sin främsta uppgift att avgöra om en person har reell kompetens eller inte, att dokumentanalys är den vanligast förekommande valideringsmetoden, att det personliga brevet/motsvarande och hur det formulerats spelar stor roll för bedömningens resultat, att validerarna känner internt stöd från respektive högskoleledning, att Sveriges universitets- och högskoleförbunds bedömningsrekommendationer används och lokalt utarbetade bedömningskriterier fungerar vägledande vid reell kompetens-beslut.Analysen och diskussionen fokuserar rättssäkerhets- och likvärdighetsaspekter kopplat till bedömning av behörighet enligt reell kompetens och problematiserar den funktion som outtalade bedömningskriterier tycks spela samt reser frågetecken kring vissa validerares inställning till personen vars reella kompetens bedöms i tillträdessituationen. Några slutsatser som konstateras i undersökningen är att:? Bedömning av behörighet enligt reell kompetens sker huvudsakligen antingen utifrån ett "tänk-och-lös-själv-individ-perspektiv" eller "hjälpandeperspektiv".? Kunskap om högskolan/tillträdessystemet kan påverka möjligheterna att bedömas som behörig enligt reell kompetens.? Teoretiska erfarenheter upplevs av validerarna vara lättare att bedöma i valideringsprocessen är praktiska erfarenheter.? Outtalade bedömningskriterier och utvecklad bedömningspraxis spelar in vid validering av individens reella kompetens.? Ämneskunskap avgör om en sökande ses som behörig enligt reell kompetens.? Den enskildes förutsättningar att tillgodogöra sig sökt högskoleutbildning är av stor vikt vid reell kompetens-behörighetsbedömningen.? Bedömarna upplever det generellt som lättare att avgöra en persons reella kompetens i relation till ämnen som historia och samhällskunskap än i relation till språk och naturvetenskapliga ämnen som matematik och fysik..

This thesis examines the relationship between recognition of prior learning and the aim to increase social and ethnical diversity in higher education. Recognition of prior learning is a result of educational politics aiming to broaden social and ethnical recruitment to higher education. By examining if recognition of prior learning rather can, and shall, be seen as part of what Pierre Bourdieu calls educational social reproduction I try to question whether it fulfils education policy goals or not. My results show that persons responsible for recognition of prior learning rather recognise knowledge from prior educational institutions than knowledge gained outside the educational system. Considering this, recognition of prior learning does not quite live up to the aims.

Syftet med studien var att fördjupa mina kunskaper om validering på omvårdnadsprogrammet inom några vuxenutbildningsorganisationer. Validering som begrepp har funnits ett tag i landet, men har nu blivit mer aktuellt sedan vuxenutbildningar runt om i Sverige har börjat använda det som ett kursutbud till det ordinarie omvårdnadsprogrammet. Validering består av olika processer som information, självskattning, bedömning för att senare mynna ut i studier på det ordinarie omvårdnadsprogrammet, individuella studier eller flexibla studier.Den 1 juli 2011 infördes en ny gymnasiereform Gy 2011 (Skolverket). För vuxenutbildningen kommer en ny utbildningsreform, VUX 2012, att gälla från och med 1 juli 2012 och i den kommer validering att ingå som en rättighet för vuxenstuderande och skyldighet för vuxenutbildare. Politiker, arbetsgivare och samhället i stort efterfrågar det då det är ett underlättande för individer med erfarenhet inom vård och omsorg att snabbare få en utbildning inom området, och en ekonomisk samhällsvinst då individer inte behöver vara borta under lång tid för att få en utbildning.

Syfte: Universitet och högskolor som erbjuder förskollärarprogram har olika syn på bedömning av reell kompetens och utbildning till förskollärare genom validering. Skillnader förekommer vid tillträdeskrav och även vid utformningen av utbildningsprogram-men. Utifrån några utvalda universitet och högskolor belyser denna uppsats vilka skillnader och likheter som finns och försöker se vad dessa skillnader kan bero på. För att belysa detta jämförs inte bara universitet och högskolor utan också förskollärarprogram som vänder sig till pedagogiskt verksamma där de studerande har viss campusförlagd utbildning varvat med att arbeta kvar i sin dagliga verksamhet samt det traditionella campusförlagda förskollärarpro-grammet.Teori: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt grundas på Gunnar Bergs (2003) teorier om att skolan kan ses dels som en institution och dels som en organisation. Skolan styrs ?explicit? av staten genom lagar och förordningar som ger förutsättningar om hur institutionerna kan forma sina program.

Validering är ett eftertraktat sätt att få sin kunskap och kompetens bedömd. På dagens osäkra arbetsmarknad är det även ett sätt att höja sin kompetens och därmed kunna öka chanserna att erhålla en fast anställning. Vanligast är att validering sker inom vård- och omsorgsarbetet men även andra yrkesorienterade ämnen finns representerade. Denna uppsats utgår från ett sociokulturellt perspektiv med syftet att belysa perspektiv på validering och validander i olika situationer som till exempel valideringsprocessen, bedömning av kunskap och lärares kompetens. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ intervjuundersökning med syfte att utifrån frågeställningarna få ett djup och mening.

Validering är ett eftertraktat sätt att få sin kunskap och kompetens bedömd. På dagens osäkra arbetsmarknad är det även ett sätt att höja sin kompetens och därmed kunna öka chanserna att erhålla en fast anställning. Vanligast är att validering sker inom vård- och omsorgsarbetet men även andra yrkesorienterade ämnen finns representerade. Denna uppsats utgår från ett sociokulturellt perspektiv med syftet att belysa perspektiv på validering och validander i olika situationer som till exempel valideringsprocessen, bedömning av kunskap och lärares kompetens. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ intervjuundersökning med syfte att utifrån frågeställningarna få ett djup och mening.

I denna studie studerar jag Validering av reell kompetens i barnskötaryrket. Det innebär att jag undersöker vad som kan vara att ha ?omsorg om? en annan individ, genom att intervjua validerare, vilka är de som bedömer och validerar denna kompetens. De som blir validerade genom att deras kompetens blir bedömd har intervjuats om vad de uppfattar är att ha ?omsorg om? barn och unga.

Denna uppsats har till syfte att spegla studie- och yrkesvägledarens tankar kring validering och arbetet med detta i ett vägledningssamtal.  Validering handlar om att hjälpa en individ att hitta sina kunskaper och kompetenser som inte finns redovisade på ett formellt dokument, vilket kan benämnas som informell och icke-kunskap. Undersökningen är genomförd genom att enkät har skickats ut till verksamma studie- och yrkesvägledare över olika delar av Sverige. I denna enkät har de fått möjlighet att ge sin syn på valideringsarbete och vad validering kan vara. Resultatet av enkäten visar på ett stort engagemang kring validering och stor kunskap i ämnet bland studie- och yrkesvägledarna. I sin profession arbetar man med validering i vägledningssamtalen och anser det vara en naturlig del av processen.

Utgångspunkten i denna studie har tagits ur ledares syn på validering. Det har skapats en förståelse kring hur validering används och vilka erfarenheter det finns kring begreppet. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer utfrågades sju personer i ledande befattning, vilket gav empirisk grund till arbetet. Det hermeneutiska perspektivet var utgångspunkt för arbetet. Vid tolkning av empirin användes den tematiska analysen som hjälpte till att strukturera den fakta som inhämtats genom att empirin kunde delas upp i tre grupper.Konstaterandet har gjorts att validering och informellt lärande hör ihop.

OFF-E är ett pågående projekt som drivs av Sandvikens kommun. Det är ett projekt som planerar att utveckla en ny form av validering inom kompetensområdet vård och omsorg. Detta sker med utgångspunkt ifrån en befintlig plattform utvecklad av Mapaz MZ. Valideringen sker i dagsläget manuellt. De olika skeden i den aktuella valideringen är kartläggning, självskattning, individuell arbetsplan, teoretisk och praktisk validering, bedömning av delmål och komplettering av utbildningsinsatser.

Smärta är en komplex biopsykosocial process i vilken vårdgivarnas bemötande verkar kunna spela en viktig roll. Syftet med denna uppsats var att genom ett experiment undersöka om validering leder till lägre grad av katastrofierande, negativ affekt och ilska samt mer tillfredsställelse med bemötandet jämfört med invalidering. De 62 deltagarna, samtliga studenter utan smärtproblematik, randomiserades till betingelserna validering respektive invalidering. En smärtinducerande övning utfördes varpå deltagarna skattade en rad psykologiska mått. Efter varje övning gavs antingen betingelsen validering eller invalidering.

Arbetsmarknadens villkor skapar behov av kompetens utöver den rent yrkesmässiga. Reell kompetens avser en persons totala kunskap och kapacitet, även sådan som inte går att validera. Allt lärande förändrar därför en persons kompetens, men vissa typer av kunskap är starkt förknippad med specifika situationer. Transformativt lärande medför förändringar i personens identitet och resulterar i en personlighetsintegrerad kunskap som individen bär med sig mellan olika sammanhang och situationer. Omvälvande livshändelser eller undervisning som utmanar tidigare kunskap kan utgöra startpunkter för transformativt lärande.

Detta arbete är en utvärdering av metoden i och utformningen av Handbok ? Validering av kontrollrumsändringar. SwedPower har producerat Handboken för Statens kärnkraftsinspektion och kärnkraftverken. Handboken har funnits i några år och SKI hade en önskan om att den skulle utvärderas. Handboken skrevs som ett hjälpmedel för valideringspersonal, för att åstadkomma ett standardiserat, väl fungerande tillvägagångssätt för validering.

Vaginism är ett sexuellt problem som förekommer hos kvinnor och som i tidigare utvärderade behandlingar betraktats som kvinnans problem. Forskning inom området vaginism är begränsad och kunskap om parrelationens roll för vidmakthållandet av problematiken och upplevd relationstillfredsställelse saknas. Studiens syfte var att utforma en parbehandling där kommunikationsinterventionen validering lärs ut som färdighet, utforska om det fanns ett intresse för deltagande, samt utvärdera om behandlingen kan påverka relationskvalitet och individuellt välbefinnande. Studien använde en single subject design där ett par fullföljde behandlingen. Resultatet visar ett begränsat intresse för deltagande och ingen större effekt av interventionen.

Thor,Cecilia och Thor Kristina (2006) Lärares erfarenheter av validering på Komvux. ( Teatcher´s experience of assessment at Komvux). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60p, Malmö Högskola.Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare,som arbetar med validering inom omvårdnadsprogrammets flexibla vuxenutbildning,har för erfarenheter av dagens valideringsprocess på Komvux.Vi vill också ta reda på om de har några förslag på förändringar eller förbättringar gällande valideringsprocessen.Vi har intervjuat nio lärare som arbetar på tre olika Komvuxskolor.Resultatet visar att många lärare vill flytta valideringsprocessen från skolmiljön till den kliniska verksamheten.De anser också att själva bedömningen av en individs kunskaper bör ske individuellt men själva självskattningen kan göras i grupp.Vidare menar lärarna att svenska språket har stor betydelse i valideringssammanhang.Nationella riktlinjer och nationell valideringsutbildning är något som vissa lärare anser vara viktigt för att få en likvärdighet i valideringsprocessen..